Att välja teleskop

Att välja rätt teleskop i djungeln av olika modeller kan vara betydligt enklare än man kan tro vid första anblicken. Med några enkla grepp sållar du snabbt fram vilken typ av teleskop som passar dig bäst.

Först och främst - ska teleskopet användas på marken eller på stjärnhimlen? Om teleskopet är tänkt att användas enbart för markobservationer (djur, natur, utsikt, sjöfart, flygtrafik osv) och du inte alls är intresserad av stjärnhimlen, gå då tillbaka till den blå huvudmenyn till vänster här på sidan och klicka på 'Tubkikare' - då får du upp ett stort utbud tubkikare som är speciellt utformade för att observera markobjekt under dagtid och ger bästa möjliga bildupplevelse av t ex fåglar, vilt och annat intressant som händer i världen omkring oss. Det går förstås alldeles utmärkt att observera t ex månens kratrar och vissa tydligt framträdande detaljer på de ljusstarka planeterna i solsystemet med en tubkikare. Men om huvudsyftet med teleskopköpet är astronomi, dvs att observera natthimlen, så råder vi dig att läsa vidare på den här sidan.

Hitta rätt teleskop snabbt.

Ett snabbt och enkelt sätt att hitta rätt teleskop i vår nätbutik är att använda filterfunktionen högst upp på sidan när du klickar på knappen ’Nybörjarteleskop/stjärnkikare’ i den blå menyn till vänster - på det sättet begränsar du antalet visade teleskop till enbart de som passar bäst för just dina behov.

Om du vill kunna använda teleskopet för både astronomiska och markobservationer i lika stor utsträckning filtrerar du på teleskop som kan användas både dag och natt. På sidan kommer då att visas teleskop som är först och främst avsedda för astronomi, men som även är anpassade för markobservation.

Om teleskopet är en present till någon som du vill ska få prova på astronomi som hobby och som inte ägt något teleskop tidigare, så kan du filtrera på teleskop som passar som present till vuxna respektive barn. I båda fallen visas teleskop som särskilt valts ut med tanke på förstagångsanvändare. Dessa teleskop är enkla och trevliga att använda.

Ett teleskop är en fantastisk gåva för alla som är det minsta intresserade av stjärnhimlen. Till och med de allra minsta av våra teleskop kan visa kratrar och bergskedjor på månen, Saturnus ringar, molnbälten på Jupiter, och hundratals stjärnhopar och till och med fjärran galaxer.

Vill du veta mer om de olika teleskoptyperna?

Det finns många olika slags teleskop att välja mellan. De har alla sina fördelar och nackdelar.

Ett teleskop (de grekiska orden ’tele’ betyder ’fjärran' och ’skopein’ ’att skåda') är ett instrument som används för att observera föremål på mycket stora avstånd.

En refraktor eller ett linsteleskop är ett dioptriskt instrument där bilden skapas genom att ljuset passerar en lins. Utmärkande för den här typen av teleskop är att ljuset passerar genom linsen utan att reflekteras. Refraktorn uppfanns ursprungligen för att användas som stjärnkikare och utsiktskikare, men används numera också som t ex handkikare och kameraobjektiv. Refraktorn är den typ av teleskop som de flesta känner till och känner igen - när man nämner ordet teleskop är det en refraktor de flesta ser för sin inre syn! Enkelt och intuitivt att använda - ena änden pekar mot objektet man vill observera och i den andra änden tittar man - enklare kan det inte bli.

En typisk refraktor består av två delar: ett objektiv (oftast sammansatt av flera linser) och ett okular. Objektivlinsen på ett refraktorteleskop bryter de inkommande ljusstrålarna så att en bild skapas, som sedan förstoras och visas av okularet. Detta betyder att det avlägsna objektet som observeras i kikaren blir tydligare och större (det ser helt enkelt ut att vara närmare). Refraktorteleskop finns i ett flertal konfigurationer som på olika sätt korrigerar bildorienteringen och andra optiska avvikelser. I refraktorer som är avsedda enbart för astronomi är bilden antingen upp-och-nervänd eller (med en spegeldiagonal som tillbehör) eller spegelvänd. Detta spelar ingen roll inom astronomi eftersom det inte finns något ’upp’ eller ’ner’ i rymden; dessa begrepp är bara relevanta här på jorden.

En reflektor eller spegelteleskop är ett teleskop där bilden skapas med hjälp av slipade och plana speglar i kombination. Det första reflektorteleskopet byggdes av den brittiske vetenskapsmannen Sir Isaac Newton runt år 1670. Han uppfann reflektorn för att lösa problemet med felaktig färgåtergivning, så kallad kromatisk aberration, som var ett stort problem på den tiden då det saknades teknologi för att framställa perfekta linser. Den typ av traditionella reflektorteleskop som vi säljer i vår butik kallas ofta även för newtonteleskop. Den här typen av teleskop håller i regel hög till mycket hög optisk kvalitet, och har den fördelen att tillverkningskostnaden är betydligt lägre än för refraktorteleskop när man kommer upp i objektivdiameter på över 100 mm.

Monteringen, och förstoringens förrädiska tjuskraft

Monteringen – stativet och fästet för teleskoptuben – är, som du kommer att få se, minst lika viktig som optiken när det gäller teleskop. Faktum är att monteringen snarast är ännu viktigare – det spelar ingen roll att optiken är i elitklass om monteringen inte är tillräckligt stabil för att kunna hålla teleskoptuben stilla när man observerar! Minsta lilla problem med monteringen blir många gånger större när man ökar förstoringen i okularet. Kom ihåg att om du observerar vid 50 eller 100 gångers förstoring, så förstoras även vibrationer och vindpustar och liknande 50 respektive 100 gånger! Att försöka urskilja detaljer på t ex månen eller planeterna när dom dansar runt i okularet som vilda eldflugor är hopplöst!

Myten om förstoring! Här är något att fundera på: de största teleskopen i världen är, i ordets rätta bemärkelse, enorma – de har speglar som är stora nog att parkera bilar på, många hundra gånger större än vårt minsta teleskop. Och ändå är den faktiska upplösningsförmågan (dvs hur detaljerat man kan se objekt i okularet) hos dessa monsterteleskop bara runt 3 till 4 gånger större än hos ett vanligt litet hobbyteleskop. Hur hänger detta ihop?

Svaret är, helt enkelt, luft. Jorden är ju täckt av ett tjockt lager atmosfär som begränsar upplösningen, och därmed hur stor förstoring man kan använda i ett teleskop. Jovisst, i teorin kan man förstora bilden i teleskopet nästan hur mycket som helst, men om man överskrider den övre gräns för upplösningsförmågans som sätts av atomsfärens kvalitet (’seeing’ på fackspråk) och teleskopets objektivdiameter, så kommer man bara att kunna se en fläck utan några detaljer – visst, en större fläck, men både suddig och ljussvag.

Tumregeln för astronomiska teleskop är att de kan maximalt förstora upp till ca 20 gånger per centimeter objektivdiameter. Mindre seriösa teleskopförsäljare pratar ofta om förstoring och styrka som ett tecken på kvalitet – ju starkare förstoring, ju bättre teleskop – men detta är helt enkelt inte sant. Ser man att det står, till exempel, 600x förstoring på en kartong eller i en annons är det svårt att inte bli imponerad. Men faktum är att de flesta astronomer sällan använder större förstoring än ca 250x, och de flesta nätter använder dom förstoringar som ligger under 150x. Häng inte upp dig alltför mycket på förstoringen när du väljer teleskop – det är mycket viktigare att teleskopets primäroptik, oavsett om denna är en lins eller en spegel, är av god kvalitet och stor nog att släppa in tillräckligt med ljus. Detta kallas bländaröppning eller ljusöppning på fackspråk och på ett teleskop är detta lika viktigt som motorn på en bil – allt som teleskopet gör drivs av ljusöppningen! Alla teleskopets väsentliga egenskaper avgörs av ljusöppningens diameter. Ljusöppningen styr såväl teleskopets ljussamlande förmåga – dvs förmågan att fånga upp ljus från ljuskällor på ofattbara avstånd från jorden – som upplösningsförmågan, dvs förmågan att urskilja detaljer när man t ex observerar månen och planeterna. När det gäller teleskop har storleken defintivt betydelse – så länge kvaliteten är jämförbar är större alltid bättre.